×

Sidinfo

Parthenon tempel exteriör

Om världens historia

Från förhistorien och kommande epoker berättas om på denna sida.

Nya artiklar - Makedonien - Alexander den store | Antiken - hellenistisk tid | Antiken - klassiskt tid | Antiken - arkaisk tid

Sanningshalten i den historiska redogörelsen

Historieskrivningen redogör för händelser som utspelat sig under tidigare skeden; när historia berättas rekonstrueras det förgångna. Det måste nödvändigtvis bli ett urval av händelser som får utgöra den rekonstruerade berättelsen av en tid. Det tvingas även i varierad grad ofta bli en tolkning av tidigare händelser, särskilt sådan historia som går lång tid tillbaka om vilken källmaterialet ofta är ofullständigt.

Det är likaså ofrånkomligt att den tid historieskrivningen blir till under kommer påverka dess gestaltning. Var historieskrivningen äger rum och i vilken politisk miljö spelar också in. I boken Antiken (2017) formuleras följande: ”Den terminologi som används för att beskriva samhällsförändringar är ofta förknippad med värderingar. ´Primitiva samhällen´ kontrasteras ibland med ´civilisationer´. Politisk centralisering och ekonomisk tillväxt beskrivs inte sällan som ´utveckling´ medan det motsatta är en ´kollaps´.”

Vad som inom ämnet historia meddelas är således varken en fullständig eller fullt objektiv återgivning.

Generellt är sanningshalten av förståeliga skäl mindre säker desto längre tillbaka i tiden vi går. Den halt av tillförlitlighet som vilar på äldre historiska verk är otillfredsställande av flera anledningar. Antikens historieskrivare stödde sig inte alltid på fakta utan kunde uppdikta händelser eller inhämta dem från legendstoff. Sture Linnér sammanfattar i förordet till Livius Roms kungatid en del av dillemmat med orden: ”De historiska källorna förser oss med en klar ramberättelse, en väl etablerad kronologi och en mängd väsentliga upplysningar. Men de skrevs alla flera århundraden efter de händelser de skildrar och väcker därmed frågan hur historiska de egentligen är. Vilka är källorna till våra källor?” 

Historia uppstår som ämne

Historia som en disciplin blev till under antiken. Som den förste egentlige historieskrivaren räknas Herodotos (484-425 f.Kr.). Han hade inte några bibliotek att tillgå för att finna fakta om tidigare händelser utan reste runtikring och träffade personer som kunde ge honom upplysningar.

Hos Herodotos finns en tro på att gudarna ingriper i historiens gång. Hans framställning är ofta av anekdotiskt slag och berättandet delar drag med hur typiska myter brukade framställas. Vidare nämner han inga årtal.

Den andre grekiske historikern som tidigast framträdde var Thukydides (född 460-455 och död 411-397). Gemensamt för Herodotos och Thukydides skrev om sådant som inte låg alltför långt tillbaka i tiden, deras insamlade fakta är inte förbundet med arkeologi likt modern historia.

Historia kan vid detta tidiga skede med rätta också betraktas som geografi och etnografi. Herodotos själv var kanske mer etnolog än historiker då han i hög grad ägnade sig åt att jämföra folkgrupper, deras sedvänjor och traditioner.

Historia var inte heller i någon sträng bemärkelse skiljd från myter. I Herodotos historieskrivning inflätas myter i historiska skeenden. Han kan dock inskjuta kommentarer när något tycks alltför sagobetonat – efter ha beskrivit vad som till synes är en skröna tillfogar han: ”Den som har tilltro till sådant (…) må hålla till godo med det. För mig gäller det att alltigenom skriva det, som jag hört berättas.” 

Som Sture Linnér skriver i inledningen till Herodotos historia fanns det tidigare inget intresse att samla fakta om det förgångna, det ansågs meningslöst; vilket det av somliga för övrigt fortfarande gör.

Bilder av historien: avgränsningar och förenklingar

Historien om världens utveckling var tidig centrerad kring länderna kring östra Medelhavet och Främre Orienten. Bilden har dock breddats i takt med att fler kulturer ansetts viktiga, såsom kulturer på den amerikanska kontinenten. När historien avhandlats sker det numera för det mesta enligt avgränsningar till perioder eller geografiskt. Detta hör förstås också ihop med historieämnet i sig som genom forskning och rön expanderat.

Det faller sig ofta naturligt att man betraktar en förfluten tid utmed vissa stödlinjer samt förhåller sig till tidigare epoker som mer förenklade. Med detta uppnås perspektiv anförda av tanken på framåtskridande. När det gäller klassificering som antiken och medeltiden är detta något som gjort av eftervärlden medan de som levt under de namngivna epokerna varit ovetande om sådana klassificeringar.

Under antiken till exempel läggs en tonvikt vid den grekiska kulturen samt det romerska rikets framväxt till världshistoriens största. Vidare betraktas den grekiska antiken i kulturella förtecken och Romariket i militäriska. Till visso sant i viss mån, men krig var även vanliga under grekernas blomstrande antika epok och dessutom krigade grekerna – som i själva verket inte var att betrakta som ett land utan en hopgyttring av stadsstater – ofta mot varandra. Och när det gäller romarna ses dessa i historiens perspektiv som expansionsdrivna medan de själva ofta såg sig som försvare av bundsförvanter och att deras expansion initialt föranletts av försvar.

Om Historisktvetande.se

Denna webbsida berättar om historien genom att belysa olika epoker. Den har inte som ambition att vara en heltäckande sida inom ämnet, men är heller inte specialiserad på en viss period, händelse eller dylikt.

Det material som finns på sidan är sekundärmaterial, vilket vanligtvis är fallet. Det ska ändå betonas att ingen forskning bedrivits i samband med att materialet som är tillgängligt på sidan tillkommit. Böcker framför allt har använts för faktainsamling och i vissa fall internet.

Källor


Artikel publicerad: 2018.04.10
Författare: Historisktvetande.se

Historia

Historia härstammar från de grekiska orden historía och historéo som har betydelser som ”att undersöka” och ”att observera”.

Civilisation

Ordet kommer från latinets civilis och härstamning från civis för ”medborgare”. En civilisation kan defineras på flera sätt. Den är bestående av människor, vilka är organiserade i någon slags samhällsform samt avger former av kulturyttringar som exempelvis arkitektur eller litteratur.

Läs vidare

Parthenon tempel beskuren och förminskadANTIKEN Under antiken uppkom en rad vetenskapliga läror och områden såsom matematik, astronomi och politik ...


Pyramider i Giza beskuren och förminskadEGYPTEN Det forntida Egypten intar en särställning i historien. Ingen högkultur har existerat lika länge ...


Lertavla med inskriptioner beskuren och förminskadMESOPOTAMIEN I det historiska området skapades de första permanenta boplatserna ...


Överdel av statyett föreställande kvinna beskuren och förminskadGREKLANDS FÖRHISTORIA Arkeologerna tidigaste fynd är tidsperiodisk från stenåldern ...