Första världskriget

Första världskriget gjorde Europa till helvetisk plats under några år på 1910-talet. Konfliktens epicentrum var Europa, men krigsplatser fanns även i andra världsdelar.

Första världskriget – som förstås först senare namngavs på detta sätt – blev en konflikt av större omfattning av någon annan tidigare. 65 miljoner inkallades att strida under krigsåren – 10 miljoner dog och långt fler skadades fysiskt och psykiskt. På slagfälten och i krigszoner var bombardemanget av aldrig tidigare skådat slag och förvandlade landskap till ödemark.

Termen en ”förlorad generation” myntades. Omkring en tredjedel av de unga männen som deltog från huvudaktörernas länder stupade eller återkom hem sårade.

Tiden som föregick första världskriget

Det första världskriget uppstod efter spänningar mellan Europas stormakter. En stegrande konflikt i Europa hade tidigt märks i motstridiga tyska och franska intressen, vilket skapade en diplomatisk kris. Till slut utbröt krig 1914.

Det hade vid denna länge funnits en motsättning i Europa tid grundat i tysk autokrati kontra västerländsk demokrati. Dessutom fanns en gammal rivalitet mellan Tyskland och Frankrike, vilken gick tillbaka till 1700-talet då Tyskland var en del av kungadömet Preussen och den österrikiska monarkin. I början på 1800-talet gjordes ett angrepp av fransmännen under Napoleon. Preussen och Österrike besegrades, vilket blev slutet på det tyska-romerska kejsardömet.

Varför krig uppstod

Vid denna tid i Tyskland en känsla av behov av rening från det borgerliga och kapitalistiska som var fixerat vid individualism och ekonomisk lönsamhet framför andra värden.

Idag är det kanske svårt att förstå att ändra på dessa saker sågs som förenligt med ett krig. Ernst Jünger skriver i sin bok I stålstormen ”Vi hade lämnat hörsalar, skolbänkar och arbetsbord och hade under de korta utbildningsveckorna svetsats samman till en stor, begeistrad enhet. Uppvuxna i en tidsålder präglad av trygghet kände vi alla en längtan efter det ovanliga, efter den stora faran”.

I efterhand framstår denna strävan i andra förtecken, men krigets fasor visade sig i nya dimensioner under detta världskrig och värre än kunnat tänkas (även om det amerikanska inbördeskriget under föregående århundrade hade visat på vad de nya vapnens förödande kraft). Att kriget skulle bli så storskaligt, så långvarigt och skörda många offer var inte enkelt att förutse, vilket kan ses som delförklaringar till att inte mer gjordes för att undvika det.

Svante Nordin skriver i Filosofernas krig att även om det fanns en vilja att bevara freden fanns det föga vilja att göra uppoffringar som kostade för mycket. Nordin skriver: ”De var alla ängsliga för sina nationers prestige och internationella maktställning”.

Skottet i Sarajevo – upptakten till ett världskrig

Vid denna tid i Europa var även Österrike-Ungern en av kontinentens stormakter. Denna stat som var bestående av kejsardömet Österrike och kungariket Ungern var större än Frankrike.

Åt söder och öster låg Balkanområdet där det i Serbien fanns planer på att skapa ett ytterligare stort europeiskt rike, en sydslavisk nation (vilket sedermera skulle bli Jugoslavien, ´jugu´ betyder syd på slaviska). Vid denna tid fanns en terrororganisation vid namn Svarta handen som understödd av den serbiska staten använde sig av terrorverksamhet för att uppnå sina mål. En av deras aktioner fick konsekvenser för hela Europa och påverkade historiens lopp: mordet på kronprinsen av Österrike-Ungern, Franz Ferdinand.

Mordet skedde under ett besök av kronprinsen i Sarajevo 1914. En av attentatsmännen hade först försökt genomföra mordet genom att kasta en bomb mot bilen Franz Ferdinand åkte med i en kortege som rullade genom stadens gator. Bomben detonerade under bakomvarande bil. Prinsen som klarade sig oskadd flydde dock inte fältet utan när bilkortegen senare fortsatte mot nytt mål kunde en annan av de sammansvurna stiga fram och på nära håll avlossa revolverskott mot kronprinsen som senare dog av skadorna.

Skottet i Sarajevo blev det indirekta startskottet för ett världskrig. Vad det direkt orsakade var en konflikt på Balkanområdet. Som reaktion på mordet förklarade Österrike-Ungern Serbien krig. Vad som fick konflikten att eskalerade till något betydligt mer storskaligt var att Ryssland hade en pakt med Serbien och valde att gå in på deras sida. De ville i sin tur inte att Tyskland skulle involvera sig, men Tyskland hade redan avkunnat att de stod bakom Österrike-Ungern i konflikten. Tyskland som också förstod vidden av det utbrott som skulle komma till stånd om de och Ryssland inbegreps i en väpnad konflikt vädjade till Ryssland att avbryta mobiliseringen av sina trupper. Ryssland som insåg att det skulle undergräva deras ställning och att de skulle ses som veka fann inget annat val än att fullfölja sina intentioner. På detta svarade Tyskland med en krigsförklaring mot Ryssland och sedan även dess närmaste allierade Frankrike.

Europa hade vid det laget en tid haft fokus riktat mot Storbritannien som inte var svurna allierade med Frankrike men väl deras moraliska bundsförvant. Storbritannien ställde sig först tvekande där två sidor företrädes i den inhemska debatten. Det ena argumentet vilade på landets tradition att stå utanför konflikter på kontinenten, det andra på att om Tyskland segrade skulle de förr eller senare ensamma ställas mot en mycket mäktig motståndare. Vad som till slut avgjorde beslutet var Tysklands uppenbara aggression då de angrep det neutrala Belgien i ett led för att bättre kunna utföra inträngandet i Frankrike. Storbritannien slöt nu upp på Frankrikes sida.

Fler länder i Europa och i andra världsdelar som Turkiet, Japan och senare USA skulle bli stridande parter. Ena sidan utgjordes främst av trippelentiteten Storbritannien, Frankrike och Ryssland. Den andre sidan utgjordes främst av Tyskland och Österrike-Ungern (Habsburgska väldet).

Utöver det rent militär-politiska fanns ideologiska aspekter som delade Europas stormakter i två sidor. Det var kampen mellan det marknadsliberala väst och det socialistiska som Tyskland stod för. Även om Tyskland och Ryssland tycktes stå varandra närmare utifrån ideologiska perspektiv blev de till slut fiender i kriget. De utlösande motsättningarna på Balkan mellan de ryska och österrikiska imperierna som blev startskottet skulle senare bli mindre viktiga i konflikten som övergick till den mellan Tyskland och västmakterna.

Krigets första skede

Tysklands militära framgångar var stora inledningsvis. Efter via Belgien trängt in i Frankrike var det nära att de lyckades inta Paris. I sista stund kunde fransmännen mobilisera sig nog för att stoppa framryckningen i Maine. Från detta skede antog kriget en mer utdragen karaktär. Det blev alltmer ett ställningskrig med relativt stillastående fronten.

Trots enorma bombardemang mot respektive motståndares ställningar med artilleri och påföljande stormningar av infanteri var det svårare än förväntat att tränga igenom och upplösa försvarslinjer.

På andra fronten i öst uppstod en frontlinje med tyska och österrikare trupper på ena sidan och ryssar på den andra (en mindre front gällde Österrike och Serbien). Ryska armén tog sig in i Österrike och östra Tyskland. Ryssarna förlorade dock ett stort slag mot tyskarna i Tannerberg i slutet av augusti i krigets första år. Tyskland kunde nu ta över initiativet. Längre söderut uppstod hårda strider mellan italienska trupper som avancerade – på skidor i många fall – norrut och möttes av österrikare.

Till skillnad från fronten i väst var det här inte frågan om ett dödläge. Med hjälp av Österrike försökte sig Tyskland på ett snabbt avgörande. De fick också hjälp av Turkiet som attackerade Ryssland via Armenien. Men kriget skulle även på denna front bli utdragen och fastän Ryssland led stora förluster skulle dess erövrade få känna på den ryska vintern med förödande följder.

Vapen

Krig i luften och till sjöss

För första gången utkämpades krig i luften och ubåtar användes för första gången i ett krig i stor skala.

Flygaresset blev en ny typ av krigshjälte. Berömda blev de som sköt ned många plan, och så kallade ”dogfights” kan jämföras med medeltidens tornerspel. Men i regel var dagarna räknade för dem som deltog i luftkriget, inte ens de skickligaste överlevde alltför många flyguppdrag. Den mest kände av flygaressen, Röde baron, gick till slut döden till mötes efter hans plan blivit nerskjuten av markartilleri.

Att flygplan blev en del av den militära vapenstyrkan inklusive bombflyg innebar att civila i högre grad blev offer för kriget. Blotta vetskapen om en bombplanen föranledde en ny rädsla även långt från fronten (en rädsla som skulle övergå i mer ångestfyllda tankar under kalla kriget då nya fasansfulla bomber uppfunnits).

Tyska ubåtar som sänkte krigsskepp blev ett gissel för särskilt Storbritannien. Även handelsskepp sänktes och vid ett tillfälle ett passagerarfartyg ... Efter blivit träffad av torpeder gick snart fartyget Lusitania till botten och världen upprördes över de 1 200 förolyckade civilisterna. Det kan ha bidragit till att USA småningom anslöt sig till kriget som motståndare till Tyskland.

Ubåtarnas framgångar blev stora, men de allierade kom med tiden på metoder att bekämpa dem, som hydrofoner för att upptäcka dem under ytan och sjunkbomber för att oskadliggöra dem samt utplacerande av minor till havs.

Ryssland

Ryssland var territoriellt överlägset Tyskland, men betydligt sämre organiserat. Samtidigt bidrog inre stridigheter till att deras militäriska styrkor i utlandet blev ineffektiva.

Mitt under kriget skulle de inre politiska motstridigheterna kulminera och bli en världsnyhet. Det som hände i november 1917 har gått till historien som en av 1900-talets stora händelser och kallas oktoberrevolutionen (den inträffade i oktober enligt den julianska kalendern som vid tiden användes i Ryssland). Även tidigare under året inträffade en revolution, februarirevolutionen (den inträffade i själva verket i mars enligt den nuvarande kalendern). Under 1917 avskaffades tsardömet och ”sovjeter” (råd) bildades i regi av det kommunistiska bolsjevikpartiet som leddes av Vladimir Lenin.

Efter revolutionen tycktes fokus riktas inåt och kriget var inte högsta prioritet. Fredsförhandlingar med Tyskland inleddes. Tyskland accepterade ett uppehåll, vilket innebar att de kunde mobilisera sina trupper i öst till fronten i väst.

USA

USA valde initialt en neutral hållning till det krig som rasade i Europa. President Woodrow Wilson gick till val 1913, och vann, på parollen att stå utanför kriget. Opinionens vindar skulle omsider vända. En avgörande vändpunkt var de attacker av Tysklands ubåtar som sänkte amerikanska handelsfartyg på Atlanten på Atlanten. Den amerikanska involveringen skulle bli avgörande för krigets utgång.

I krigets slutskede

Kunde de allierade pressa tillbaka tyskarna vars soldater vid det här laget förlorat mycket av krigsviljan. Tyskland hade dessförinnan gjort en sista kraftansträngning och de var på nytt nära att nå Paris med sina trupper, men deras linjer försvagades av stor manspillan. Det stod klart att med USA:s inblandning kunde Tyskland i längde inte för ett krig på jämlika nivå.

Kapitulation och fred

Eter dryga fyra långa år av blodspillan och som det skulle visa sig tröstlösa strider kom till slut ett vapenstillestånd på västfronten. Den 11 november 1918 slöts ett vapenstillestånd i som slutgiltigt markerade slutet på världskriget. Fredsuppgörelsen innebar att Tyskland kapitulerade med effekten av tyske kejsaren avsattes och republik blev nytt statsskick samt att Österrike-Ungern upplöstes.

Svante Nordin skriver ”Fyra imperier gick under som följd av kriget – det tsarryska, det ottomanska, det österrikiska och det tyska.”

Fredsuppgörelsen

Versaillesfördraget och Nationernas förbund

I fredsuppgörelsen fanns 14 punkter. Bland dessa fanns punkter som gällde en unison nedrustning och givetvis var kraven striktare i detta avseende på militärens styrka i Tyskland. Fredsuppgörelsen inbegrep också territoriella anspråk där förlorarsidan skulle överlämna landområden. Samt att den polska staten skulle återupprättas. Österrike-Ungern upplöstes medan Tjeckoslovakien tillsammans med de baltiska staterna uppstod. Därutöver beslutades att Tyskland skulle betala ett stort krigsskadestånd.

Nationerna förbund (NF, som senare skulle bli FN) bildades med hopp om evig fred. Det uppstod dock snart slitningar i Europa som skulle leda till ett nytt världskrig – det oerhörda skulle hända på nytt.

Eftermäle

Vad krigets egentligen utkämpades för skiftade från utbrottet till krigets senare del. I början gällde det territoriella ting medan det i slutet försköts till en mer ideologiskt underliggande kamp.

Det var i en mening en kamp mellan socialism (Tyskland) och kapitalism (väst). Det fanns från tysk sida en vilja att avbryta utvecklingen mot en alltmer liberal civilisation. I efterhand har det också framställts som en kamp för och mot friheten, dock av segrarna, som bekant ”skriver historien”.

Enligt den tyska självbilden och andan stod deras nation för kultur som ställdes i motsatsförhållande med civilisation hos västmakterna. I dessa begrepp, enligt tysk andemening, ligger i kultur sådant som tradition och vitalitet medan civilisation står för sterilitet och uttorkning.

Artiklar om 1900-talets historia - Kommunismen och bolsjevismen

Tidslinje: viktiga händelser under det första världskriget

1914: Kriget startar

28 juli 1914 räknas som startdagen för kriget i och med att Österrike-Ungern förklarar Serbien krig. Snart skulle fler nationers krigsförklaringar följa.

1915: Italien förklarar Österrike-Ungern krig

Italien som i krigets inledning ställt sig neutrala förklarar 23 maj 1915 krig gentemot Österrike-Ungern, vilket upprättar nya fronter i Alperna.

1916: slaget om Somme

Slaget om Somme utspelas mellan 1 juli och 18 november 1916 i det franska distriktet Somme och blir ett av de blodigaste drabbningarna under första världskriget. första världskriget. Sommeoffensiven, som det är kallas, ledde till över en miljon stupade.

1917: USA går med i kriget

Efter att länge valt en isolationistisk linje valde USA 1917 att gå med i kriget på de allierades sida. Upprinnelsen var framför allt attacker mot amerikanska fartyg av tyska u-båtar. Den amerikanska inblandningen i kriget skulle få ett avgörande effekt på dess utgång.

1918: Fred utropas

11 november 1918 slöts ett vapenstillestånd i och med att Tyskland kapitulerade. Vid det laget hade uppskattningsvis cirka tio miljoner soldater och cirka sju miljoner civila dödats i direkta strider eller av umbäranden som kriget medförde.

1919: Versaillesfördraget

Fredsavtalet, den så kallade Versaillesfreden, slöts mellan Tyskland och segrarmakterna 28 juni 1919. Bland fredsuppgörelsens punkter ingick att Tyskland förband sig till nedrustning och överlämna territorium som de tillskansat sig under kriget.

Källor